Ciudad Melchor de Menchos- Guatemala City 15.- 19. Nov. 2006
Att ta oss over gransen fran Beliz Hill Guatemala tog inte sa lang tid och var heller inte sa komplicerat. 80 kr for registrering och decinfisering av mopparna och vi kunde aka vidare. Efter gransen var det till en borjan slut pa asfalten och en gropig grusvag tog oss sakta framat. Har finns heller inga vagvisare sa vid vagskal och korsningar var vi tvugna att gissa at vilket hall vi skulle.
For ett besok vid ruinerna i Tikal var det alldeles for varmt, sa vi beslot oss for att skuta upp den kulturella biten till Peru och Machu Picchu.
En ”bilfarja” (traflotte med plats for ca 4 bilar) tog oss over den lilla floden Rio de la Pasion. I Sayaxche overnattade pa ett ”enkelt” hotell (schabbigt) dar agarna var lika otrevlig som smakrypen pa rummet. Men det ar inte alltid sa enkelt att hitta ett hotell som rent, trevligt och har parkering for mopparna pa samma gang. Dessutom vanjer man sig faktiskt efter ett tag att standarden har inte ar som hemma!
Nasta dag hade vi aterigen asfalt och vagen upp mot Sierra de las Minas var valdigt brant. Pa de sma byarna vi akte igenom sag man tydligt att guatemala fortfarande ar ett fattigt land. Byarna saknar ofta bade el och vatten och husen ser ut som kojorna man bygde i skogen nar man var liten och hundarna hemma har det battre an manniskorna i dessa byar.
Arbete ar det inte heller manga som har. Att samla ved och hamta vatten ar vanliga dagsysslor. Frukt och gronsaker odlas och saljs sedan pa marknader i narheten. Aven textilier i olika former saljs. Att ta sig till dessa marknader kan ta dagar eftersom ingen har bil och endast fatalet ager hast eller asna. Ofta ser vi dessa mayafolk, som oftast inte ar langre an 1,50m., langs efter vagarn med stora laster bade pa ryggen och pa huvudet. Sandalerna som de har ar gjorda av gamla bildack!!!
Pa 1350m.o.h. kom vi fram till staden dar det alltid regnar, forutom nagra dagar i april, Coban 20 000inv. I sporegn akte vi omkring i stan i hopp om att hitta ett lampligt hotell. Efter nastan tva timmar hittade vi ett med garage, varm dusch och frukost men vi bada tyckte att det var for dyrt sa vi gick ut i regnet igen(priset i kronor var inte mycket men for att vara har i guatamala var det dyrt) Innan vi hunnit ivag kom en av damerna ut i regnet och erbjod oss ett battre pris och efter nagra minuter hade vi lyckats halvera priset.
Den tropiska varmen vi haft de senaste veckorna fick oss att riktigt frysa har. Med langkalsonger och raggsockar, alla trojor, regnbyxor och regnjacka tog vi oss en promenad i stan. Turister ser man inte manga av har och folket ar trevligt. Tillskillnad fran mexico kan man ga omkring ostort utan att staendigt ha folk omkring sig som forsoker salja nagonting eller pa annat satt ar dryga.
Efter tre dagar i Coban drog vi vidare soederut, regnet lamnade vi i bergen och klimatet vaxlade till torr mediterran. Vaegen var i bra skick och forutom nagra bussar (gamla us-skolbussar, omlackerade och cromade) var det inte mycket trafik och vi njoet av att aentligen kunna utnyttja den yttre delen av daecken och la oss i den ena kurvan efter den andra!!!
Tillslut kom vi fram till Guatemala City, landets huvudstad ca 2 milj. inv. Det var inte det enklaste att ta sig genom denna stora, smutsiga och smoggiga stad. Nagon trafikled runt stan finns inte sa det ar bara att kampa sig fram. Ordet trafikregler har nog inte en manniska hort talas om och korsningar och avfarter ar sallan markerade. Om den motande bilen tutar och harjar har man troligtvis akt in pa en enkelriktad gata. Tutar gor man haer anda hur som helst och at vad som helst, och finns det ingen grund att tuta sa tutar man anda.
Till raga pa allt var det julmarknad i stan just denna dag sa manga vaegar var avsparrade och omledningen av trafiken var bara skyltad runt naesta horn sedan var det bara att folja de andra bilarna och hoppas att de korde i ratt riktning......
Men vi var ju inte de anda som forsokte ta oss genom stan. Kilometerlanga koer hade bildats och trafiken stod nastan stilla. Tillskillnad fran hemma (nar jag skriver hemma menar jag svrige och osterrike) kunde vi slingra oss mellan bilarna (hemma hade man fatt boter for lange sedan om man slingrat sig mellan bilarna sa ) och sa smaningom lyckades vi ta oss ut pa andra sidan stan och lattade fortsatte vi mot Lago Atitlan dar vi planerat att lara oss lite spanska.......
