Panama ar nog centralamerikas rikaste land, och inflytandet fran USA ar enormt. Fastfood restauranter och enorma kopcentren overallt. Varat forsta stopp var David, ca 100 000inv. Vi hittade ett Youth hostel, som drevs av en amerikansk tjej vars alsklingsfarg inte var att ta miste pa..... Allt i huset var lila, lila lila lila. Potatisskalare, kastruller, toapapper och ja allt! Lite yra i bollen blev man.
Bara nagra minuter efter att vi kvarterat in oss pa rummet borjade det regna och aska, som vanligt denna tid pa eftermiddagen. Tyvarr ger dessa askvader inte den minsta temperatursankning utan det blir snarare annu varmare och ialla fall kvavare.
Tva dagar senare akte vi over Panama-kanalen och narmade oss huvudstaden.. En moppeakare, som nog tyckte att vi sag lite vilsna upp fragade om han kunde hjalpa oss. Han pratade lite engelska, som manga har i Panama, och han skulle anda in till stan sa vi skulle bara folja efter honom, sa skulle vi nog hitta Youthhostal Globetrotter. For denna hjalp var vi naturligtvis tacksamma och aven beredda att betala nagra dollar. Det var inte helt latt att ta sig fram i denna miljonstad mellan alla bilar, moppar och fotgangare....Val framme vid Globetrotter, ett hoghus mitt inne i stan med parkeringshus och hiss (som tur var), ville varan hjalpare Chino inte alls veta av nagra peningar utan var bara glad att han kunnat hjalpa oss. Sa svingade han sig pa sin moppe och forsvann i stadsvimmlet. Lite overraskade av denna vanlighet, tog vi hissen upp till varat rum som lag pa 8:e vaningen, men en otrolig utsikt over stan. Man ser en klar skillnad mellan t.ex. Guatemala City och Panama City. Har finns det pengar. Alla ar valkladda och vardade och man ser sallan tiggare pa gatorna. Har finns aven dyra markesbutiker och priserna ar hoga.
Vi hade skrivit och skickat ivag nagra e-mail till ett par olika flygbolag angaende transporten av motorcyklarna till Equador redan inna vi kom hit till Panama City och var nu nyfikna om vi fatt nagot svar.
Svaret vi fick var inte direkt det vi tankt oss......800US$ skulle det kosta att frakta en motorcykel till equador!!!!!....Hmm... det skulle bli 1600$ plus biljetter for oss tva....ca300$ per person------- Summa: 2 200 dollar......
Den information vi haft var att en moppe skulle kosta ca 300-400 dollar, men det var ioch for sig prisuppgift sedan 2004.
Nasta dag tog vi en taxi till cargoflygplatsen och gick fran det ena kontoret till det andra men utan storre erfolg. De foretag som overhuvud transporterade motorcyklar ville alla ha ungefar det samma, 800$.
Vi forsokte att hitta andra mojligheter via internet och funderade tilloch med pa att frakta over motorcyklarna pa nagon fraktbat till Kolombia , aven om det vi hort om batfrakt bara varit negativt. Men denna ide var inte heller den basta. Var ioch for sig lite billigare men batarna tar inte nagra passagerare och for det forsta ville vi inte till kolombien och for det andra fanns det heller inga flyg till bogota fore jul.
Vi traffade massa folk pa hostellet som forgaves forsokte ta sig till kolombien fore jul. Manga beslot sig dock for att ta det dyrare flyget till Equador och andra begavs sig upp till Costa Rica, for ingen ville fira jul i Panama City......inte vi heller!
Efter mycket krangel, om och men , hit och dit, hundra olika varianter om hur vi skulle kunna ta oss till sydamerika beslot vi oss anda for att ta den dyra varianten till Equador for nastan 2500 dollar. Ett sista telefonsamtal med Panavia pa fredagkvallen. Klockan 11.00 senast nasta morgon, lordag skulle vi vara pa cargoflygplatsen med motorcyklarna. Alldeles innan stangning lyckades vi kopa tva biljetter till Quito for oss tva och plundrade varenda bankomat i narheten eftersom mc-frakten skulle betalas i cash. Med ca 2000 dollar, uppdelade i 10 och 20 dollars sedlar stod vi nasta morgon pa flygplatsen och knakade pa Panavias dorr men det var ingen dar. En av truckforarna sa at oss att vanta och att det nog skulle komma nagon snart. Vid halv 11 kom antligen de fran Panaviakontoret och vi fick bara ett kort meddelande, att flygplanet som skulle ta vara moppar till Quito var trasigt och nasta avgang var nasta helg, julhelgen och att vi skulle kunna hamta ut mopparna i Quito forst efternyar nagongang eftersom cargoflygplatsen i Quito hade stangt over jul och nyar, men att vi skulle fraga Copa airlines, for de kanske kunde hjalpa oss.
KUL!!! Dar stod vi nu med biljetter till Quito denna kvall och inte en aning om hur vi skulle fa motorcyklarna att rora pa sig, 35 grader varmt och moppekladerna pa oss.....ja mina vanner jag vet inte hur jag ska skriva for att ni ska forsta hur vi kande oss vid detta tillfalle.
Fragade Copa Airlines om de hade ett flyg till Quito, men alla flyg fore jul var fulla och hade inte plats for vara BMW´s. Tillbaka till Panavia. Efter mycket om och men hittade vi anda pa en losning. De hade ett cargoflyg dagen darpa, sondag till Bogota, Kolombia. Ok, vi skickar mopparna till Bogota, vi flyger till Quito ikvall och fran Quito till Bogota borde det val anda finnas ett flyg......
Lamnade in mopparna och fixade alla pappren, betalade en hel hog med dollar och tog sedan en taxi till stora flygplatsen och medans vi vantade pa avgang, passade vi pa att torka vara genomsvettiga klader pa avsparrningsrepen i vanthallen.
Efter manga timmars vantande gick vart antligen till Quito. Sent pa kvallen kom vi fram och tog en taxi till narmaste hostal och tidigt nasta morgon stod vi aterigen pa flygplatsen i hoppet om att fa ett flyg till Bogota. Inga problrm (men lite dyrt) nagra timmar senare satt vi pa ett plan till Bogota, lite nervosa och spanda, hade vara moppar kommit fram eller inte??????
